Min mormor har alltid varit en sådan underbar människa. Även om det är ledsamt idag så känner jag mig ändå glad att få ha haft henne med oss så länge här på jorden.
Jag har så många minnen av henne. Särskilt som barn. Att hon cyklade till affären i Strömby med mig på pakethållaren. Att jag åkte till mormor på "semester" några dagar på sommaren. Vinden i huset i Strömby där det fanns många spännande saker. Hennes saft och bullar som hon bjöd på. Rågbullar, kroppkakor. Det låga bordet i Strömby som vi samlades runt för middag. Hon frisk och stark hon var även som gammal, bortsett de sista åren, då hon cyklade från Strömby till Torsås.
Ja, så många fler minnen.
Ledsamt att du är borta nu mormor. Men som min son Eric sa, "Nu får hon träffa Olof. Och bebis Olof också. Och Jesus. Och Gud."
Vi ses.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar